Vad ska man säga?

Sista tiden ( sen jag flyttade själv) så har jag haft en hel del tid till att fundera. Jag funderar alltid för mycket. Jag jobbar natt vilket gör mig helt slut. Jag är trött med huvudvärk och är allmänt förvirrad. Barnen testar allt av det sista tålamodet jag har kvar. Speciellt T indra. Så fort det inte passar henne är det gap å skrik! Allt känns så jävla meningslöst just nu. Vet inte vad jag ska ta mig till. Det värsta är att jag märker ju att ju mindre bra jag mår desto mer onyttigt trycker jag i mig. Min största rädsla är att gå upp i vikt igen. Jag spyr på mig själv å mitt just nu värdelösa liv. Hatar allt med det för tillfället. Vill bara rymma å försvinna å inte bli hittad. Måste verkligen ta tag i det här så att det kan vända å bli bra. Både med mat biten å barnen samt psyket. Orkar inte mer snart. Varför ska livet vara så jävla jobbigt för???