tisdag 15 april 2014

Skit på er

Har just nu skällt ut min älskade mamma i telefonen, detta fast hon inte har gjort något. Är så jävla ledsen nu. Tårarna rinner å rinner. Känner att hela världen kan gå å skita på sig. Vill inte mer. Orkar inte mer. Är trött på sjuka barn, trött på att vara arg på barn, trött på min ekonomi som inte finns, trött på att vara jag helt enkelt. Tanken att bara dra iväg så långt bort från allt här är nu starkare än någonsin. Men jag vet att det inte löser mina problem. Dom finns kvar hör när jag kommer hem igen. Trött på moral predikningar från folk som är hysteriskt galna över allt från rökning till barnsjukdomar. Fy fan för det här jävla piss livet jag lever.
Tack å hej