onsdag 11 augusti 2010

Ensam vaken.


Ja klockan är inte ens nio på kvällen och här sitter jag ensam i köket med alla mina tankar och funderingar. Barnen sover och min kära man var helt slut, färdig så han la sig han med!!!! Vad är det för fel på mig då? undrar jag????? Jag går upp tidigt med barnen på morgonen (lämnar visserligen på dagis ett par timmar). Sen försöker jag plocka lite här hemma. Då dammsugaren inte är helt hundra än så har jag skippat det, sen hämtar jag barn går hem , lagar mat samtidigt som jag försöker underhålla samt kolla barn. Serverar middagen, bla bla bla. Sen kommer kvällen. Dax att natta barn, kolla tv och nån gång mellan elva och halv ett blir det till att släpa sig i säng. Sen springer jag mellan två barn som envisas med att vakna och krångla fram tills klockan halv fyra cirkus!!! Mellan halv fem och sex så har skit bebis (gulligt menat) en förmåga att vakna för han tycker det e morgon!!!!! *MORR*
Jag vägrar ta upp honom före sju, så då börjar springandet om. Samtidigt får jag inte glömma alla toa besök jag gör oxå under natten utan att Tindra eller Rasmus väcker mig! Det e bebisen i magen som trycker på! Jag om nån borde vara helt färdig! Vilket jag nog är om jag känner efter, men det vågar jag fan inte göra. Nå ja vi får väl se hur länge jag orkar hålla på så här innan mitt psyke sviker; )
Jag blev lite besviken i går när jag insåg att vi inte kan åka till Osra på bröllopet vi e bjudna på! Hade så järna velat vara där på deras dag, men tåg för oss skulle kosta över 2000 kr och det e pengar vi inte har! Jag tycker så mycket om dessa människor, även om vi inte umgås dagligen så är det något hos dom båda som gör att jag verkligen tycker om dom! Men jag skrev till henne att vi mer än järna tar med oss barnen och dom ut efter dom gift sig och har kommit hem igen på stan för att gå ut å käka något gott och bara ha trevligt! Ska göra ett fint kort och köpa bröllops present iallefall.
Har äntligen pratat med min älskae lillstrumpa. Hon har lite tråkigt på nya stället, men för övrigt gick väl det mesta bra! Kom på mig själv med att nästan börja gråta i måndags när dagis började igen. Går ju alltid vägen förbi hennes lägenhet och tänkte ringa på för att säga åt henne sätta på kaffe!!!! Sen insåg jag att det inte e möjligt! Lite ledsamt faktist.
Nej nu ska jag sätta mig i soffan å glo på litvet på bb. Så jag får tjuta lite. Kan inte hjälpa det men det gör jag varje gång paren får sina bebisar!!!! Kan det vara hormoner i luften????