söndag 14 mars 2010

Kalas


I dag har jag varit med Tindra till Loke. Hon var bjuden på kalas, maskerad kalas. Jag hade ju hoppats på att hon skulle klä ut sig till prinsessa då, men som sagt. Som den pojke hon är så klev hon in hos sin kille utklädd till spiderman. Slapp åka bussen hem, Matte var hygglig å körde oss! TACK!!!!!!!!

Kollade på filmen Julie&juliette nu i kväll. Den var bra, ganska häftigt att göra ett sånt expriment. Lägga en deadline och prova alla recept i en kokbok. Ja om det nu e mat man gillar att pröva på! Kanske skulle hitta på något annat att skriva om på samma sätt?! Näääääääää det e nog för tids krävande. För jag e ju verkligen en riktigt upptagen person. MOUAHAHAHAHAHAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA.

onsdag 10 mars 2010

Det e dom små sakerna i livet....






Det e dom små sakerna i livet som gör det värt att leva. Som en vissen tulpan man får i gåva av sin dotter för att hon älskar mig! Jag blev så himla glad över den att jag trots vetskapen om att den inte kommer behålla bladen dagen ut ställde den i ett glas med vatten på bänken, det var ju ett kärleks tecken från min snutta : )



Eller på alla hjärtans dag då hon envisas med att hon promt ska köpa med en blomma till sin pappa för egna pengar. När han förvånat frågar varför hon köpt den så svarar hon : För att jag älskar dig!!!! Man kan inte annat än att smälta då!



När lill prutten gosar in sig i bröstet på mig å gör ett gulligt ljud, det är kärlek. Oavsett hur dåligt man mår så måste man se till det man har, hur mycket små saker kan göra för att pigga upp i vardagen. Det är inte alltid det lättaste men på nåt sätt så går det! Jag lever för mina barn, min man, min övriga familj och mina vänner. Det är inte alla som är välsignade med allt det. Jag tackar högre mackter varje dag för att jag av alla människor har fått så underbar familj och fina vänner. Det kan inte alltid vara på topp, man måste ha svåra stunder ibland. Det är en del av livet och utan dessa stunder så tror jag personligen inte att man kan fortsätta utvecklas som människa. Jag vet att några av mina nära inte har det så lätt just nu och jag vet hur jobbigtdom har det, men samtidigt så vet jag oxå att dom under den här perioden kommer att utvecklas enormt som individer. Dom kommer att kunna se tillbaka på den svåra perioden senare i livet och se att dom blev mycket starkare som personer av deras upplevelser, kunna se tillbaka på perioden och säga att detta gjorde mig starkare, nästa gång (om det händer att dom hamnar där igen) ska jag inte låta det gå så här, jag ska lära mig nåt av den här upplevelsen. Ni vet vilka ni är , vill inte skriva några namn. Men jag vill därimot skriva hur MYCKET jag ÄLSKAR er!!!!!! Och att jag vet att ni kommer att må bättre. Titta på era familjer och det som gör livet värt att leva!

söndag 7 februari 2010

Sleapless in Örebro....

Jag e så sjukt trött,Rasmus hade 40,4 graders feber i morse. Nu sover han å när jag tog tempen innan lunchen så hade äntligen alvedonet verkat då var febern nere i 38,6 grader!!!! Synd bara att den unte tar bort den helt! Jag är så trött att jag skulle kunna stå å sova. Han la sig vid 20.00 i går kväll å sammanlagt tills 07.00 i morse så har han sovit ca två timmar. Stackars Tindra som inte heller kan sova när det blir så här bökigt. Nå ja han ska väl inte va sjuk för evigt... eller? Känner bara att jag inte orkar med mer sjukdommar. Jag hinner ju inte med mig själv för tusan! En trött mamma e en grinig mamma,en grinig mamma e en dum mamma osv. Vill bara soooooooooooooooooooooooooooooooooooooova ett par år eller så!!!!Borde passa på att hoppa in i duschen nu när han sover då jag å Tindra ska på kalas hos brorsan. Han sambo fyller 30år i dag!!! Välkommen till tant klubben Mari ; ) Jag har trots min trötthet försökt mig på att göra ett eget kort till henne. Det blev sådär,lägger ut en bild när jag fått ork å energi till att föra över bilderna till datorn.....

torsdag 4 februari 2010

Det kan bara jag...

Var hem till min syster lillstrumpa en sväng nu på kvällen. Vi kom in på ämnet vikt och välmående!!!!!! Som sagt gymet var jag ju på en vecka iaf.... sen dess har jag nog inte gjort annat än att trycka i mig onyttigheter!!!! Gud så förskräckligt oduktig jag är när det kommer till att försöka förlora lite av det där jävligt onödiga fettet som bara hänger i vägen. Speciellt i vägen är det när man ska ut på fest och man ska försöka få på sig fin kläder som hellst ska DÖLJA allt!!! Det lyckas inte direkt bra alla gånger. Man klär sig snyggt men innan man hunnit till festen så har man sån träningsvärk av att smala in sig , väl framme så börjar man slappna av.... Korten är inte alltid roliga att titta på dagen efter ; ) Men iaf, vi pratade om att det inte e kul att va ful..... hahahahahahahaha nä men om att vara så sugen hela tiden å inte ha ork eller motivation till att göra något åt eländet. Men det är ju bara jag som kan göra något åt det. Så nu måste jag ställa några frågor till mig själv...
1. Vill jag vara överviktig? NEJ
2. Vill jag ha ont i rygg å knän? NEJ
3. Vill jag gråta varje gång det e daxför fin/party kläder då jag inte kommer i något å det jag kommer i visar exakt varje valk för det sitter så tajt? NEJ
4. Vill jag kunna vara mer aktiv med mina barn i lek? JA
5. Vill jag må bra och bli glad när jag tittar mig i spegeln? JA

KOM IGEN ULLIS!!!!!!!! Detär du som måste fixa det här alldeles på egen hand,ingen annan kan förlorade där kilona åt dig!! Sluta lova dig själv att banta, ta en dagi taget å se vad som händer. Går du inte på gymet så kan du ju alltid gympa hemma med ungarna. Bara du rör på dig!!!!
Så var detta pepp till mig själv över tillnästa gång....

onsdag 27 januari 2010

Baaaaaaaah!!







Det har varit en jäkla skit dag i dag. Skulle ju då promt ge mig på att byta rum med Tindra alldeles själv av någon fruktansvärt dum anledning?! Efter att jag tömt mitt å Bosses sovrum som gick relativt snabbt så började jag med Tindra säng. Där började allt gå åt skogen. Insåg desperat att man bör vara två för att skruva isär sängen, men då var jag redan i full gång. Så efter att den nästintill brakade sönder helt så hade jag ett par hysteriska anfall som innehöll både gråt och svordommar!!!! Jag är glad över att jag var ensam hemma... Efter ca en timme så hade jag fått isär skiten och fraktade den till hennes nya rum. Började febrilt försöka skruva ihop den. Då mitt i min förvirring så ringer min man å säger att han kanske skulle komma hem tidigare för att han inte mår så bra!!!!!! PANIK!



Inte nog med att han ska komma hem till en lägenhet som har möbler och leksaker precis överallt så insåg jag att det skulle hämtas tidigare på dagis oxå!!! Jag fick i hop sängen å ställde den på sin plats, sen var det bara att börja å bära resterande möbler som skull få plats i rummet!!! Möbler på sina rätta ställen, då var det ju bara en miljon leksaker som skulle in oxå!!!



PUST!, svetten lackade på mig när jag började skruva ihop våran säng på sin plats. Bosse kom hem å hjälpte mig med madrasserna och byrån!!!! Sen stressa iväg till dagis medans jag insåg att jag tydligen inte hunnit äta något heller. Nåja BVC väntade. Prick halv två klev jag in på Tindra avdelning å hon bara VÄGRAR klä sig för hon ville faktist inte gå hem!!! Tjooooooo hoooooooo grattis till dig gumman att du äntligen börjat trivas men måste du göra det just i dag när man har ganska skit bråttom. Efter mycket om å men så fick jag på henne kläderna så vi kunde hämta Rasmus. Vi hann i tid! Stressa tillbaka hem för att fortsätta göra klart det jag påbörjat. Sen blev det någonstans bara värre åvärre. Jag lagade mat, plockade saker, böt gardiner å tittade till två barn som praktiskt taget satt som klistrade runt mina ben!!!!! IM SO SORRY men då blir man lätt lite hysterisks arg. Jo jag vet, jag vet..... Jag har en man som kanske kunde ha hittat lite ork att hjälpa till åtminstonde med barnen!!!! Men han va ju sjuk!!!! Å vi vet väl alla att när en man e sjuk ....



Jävla karlar ett släkte för sig e dom.... Nåja det blir väl bra det där nån gång. Jag har ju varvat ner ett tag i soffan nu så arg e jag inte längre. Nu har jag gått tillbaka till att bara vara lite bitter...; )



tisdag 26 januari 2010

Hobby.


Då ska jag oxå försöka mig på att scrapa eller hur det nu stavas! Vet inte riktigt om det är något för mig igentligen, har liksom inte tillräkligt med ro i kroppen för att hålla på med sånt pyssel å knåp. Sen tror jag att jag e aldeles för själv kritisk för att visa någon vad jag försökt knåpa ihop!! Nåja om jag inte gillar det så har jag ju min syster och min vän Jenny som gillar att pillra med sånt å dom fyller ju år nångång dom med! Hoppas att dom inte läser detta å ser vad dom troligen får i födelsedags present ; )

Tänker möblera om här hemma i morgon, INNAN Bosse kommer hem så måste det vara klart. Han blir hysterisk om han kommer hem från jobbet å det står saker överallt i lägenheten..... Ska byta rum med Tindra en sväng, eftersom att vi ska flytta in Rasmus säng i vårat sovrum så blir det ju en aningen ont om plats!!!! Bara nu när han hostar så på nätterna. Skulle ju vara trevligt att dela säng med den man e gift med å inte två ungar! Så så länge han hostar ska vi byta rum, sen får vi se hur vi gör! Hon kanske trivs i det andra rummet å inte vill byta tillbaka sen, den dåren som lever får se! Men jag har inte talat om det för Bosse än, skiter nog i att säga något utan ropar ÖVERASKNING!!!!!! när han kommer hem istället. Ja dvs om det e klart då! Så det blir inget gym i morgon, tränar hemma istället: 0

Men jag var iväg i dag med. Ganska så stolt över mig själv, två dagar på raken, inte illa pinkat!!!

måndag 25 januari 2010

Duktiga jag!

Jag höll mitt löfte till mig själv i morse, även om det tog imot att gå ner till natilus så styrde jag stegen dit. Var väl på väg minst en miljon gånger att vända å gå hem. Men tillslut så var jag där. Så nu i kväll ska det ätas ett äpple till tv:n istället för det där som jag e beroende av!! Känner mig så stolt just nu å har bestämt att det ska tränas i morgon bitti med!!! Vi får väl se hur länge det håller. Bosse ska få hitta på ett straff till mig så att jag inte skippar det här nu. Då kan jag klippa kortet å säga upp det. Har haft det sen några månader innan jag blev gravid med Rasmus, å han e ett år nu!!! Man blir ju så lätt lat å bekväm när man blir gravid av någon anledning; )