Sömnlös i Örebro

Är helt slut! Känner att jag behöver få sova ut nån gång. Sover sämre å sämre för varje natt som går. Därför ser jag fram emot att få jobba, då måste jag vara vaken! Tror att det beror på flytten och oron inför framtiden. Är slut i både kropp å själ. Har alltid i perioder haft svårt att sova men nu sista tiden har det varit värre än vanligt. Jag måste ju fungera som mamma oxå, det är inte det lättaste vill jag lova. Den här veckan har jag inget jobb heller utan måste vara pigg å glad med de små. Tindra har tur som får åka till skolan! 

Bara tio dagar kvar tills jag får nycklarna, blandade känslor inför det här .  Och nu när jag e så trött oxå så blir jag bara sur och tvär! Ont i huvudet har jag oxå. Måste vara för att jag inte sover som jag ska. 

Men samtidigt så längtar jag tills flytten. Ska bli skoj att få möblera med nya möbler å göra iordning allt. Jobbigast av allt kommer att vara de nätter som jag måste sova helt ensam i lägenheten. 

Fick min första hyra igår. Den första egna på tio år. Helt galet. 

Har bara små saker kvar att köpa till lägenheten. Brödrost å lite annat roligt. Vill få lön så jag kan få handla mat till nya STORA kylskåpet. Fast nu kommer det ju inte gå åt lika mycket  mat som förut så det kommer se tomt ut. Men men det blir som det blir!

Det där med alkohol....

Ju mer jag funderar på det desto mer fundersam blir jag! Är det verkligen värt det??

Innan jag gjorde min operation så blev jag oftast alltid en av dom som var fullast på stället, ibland hade jag inte ens roligt. Efter operationen så kändes det meningslöst att dricka för jag blev bara lite salongs berusad. Spelade ingen roll hur mycket jag bäljade i mig. Sen, skärtorsdagen år 2013 så hände det något! Hade skoj, tog en shot blev as kalas å fick åka hem!!! Efter det så blir jag tok full varje gång jag dricker. Det otäcka e att jag blir liksom inte förvarnad om att det kommer! Fyllan alltså. Förr kände jag oftast att oj nu borde jag sluta dricka, nu är det istället: oj när blev jag så här full? Det kan vända på en sekund. Ganska otäckt , jag kan ju hamna i vilka konstiga situationer som hellst. Det räcker med en fest där det finns fel slags folk!! Jag har tur att jag senaste tiden bara festat med vänner och mina nära som alltid ser till mig, men den dagen jag får ut utan dom. Vad händer då? Känns nästan som att jag inte vill dricka mer. När jag vaknar upp hemma helt öm i hela kroppen för att jag farit i golvet ett par ggr, sen får höra att jag slagit i ansiktet i en dörrpost ( har kollat vid ögat å mycket riktigt e jag lite blå där ) då e det inte roligt längre. Jag hade en av de roligaste kvällarna på länge, träffade helt underbara människor men när jag tänker på det så är det inte värt det i slut änden. Får väl helt enkelt försöka komma ut ur mitt blyga skal å vara nykter i framtiden. Vem vet jag kanske gillar det?!